SÖMNLÖSA NÄTTER

Lyssnar på Melissa Horn. Relaterar livet till hennes djupa men betydelsefulla texter.
Lyssnar. Stirrar på mina vita tapeter. Lyssnar lite till. Fortsätter stirra.
Jag känner mig tom. Jag känner mig övergiven. Men framförallt känner jag mig ensam.
Sömnlösa nätter. Jag har aldrig förstått mig på dem med sömnlösa nätter...förrän nu.
Jag förstår. Jag förstår precis. Det känns. Det är jobbigt. Det gör ont.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0